Segelflygläger med mersmak
Nu är Lidköpings Flygklubbs lägervecka i Dala-Järna avslutad. Trots en stundtals motsträvig vädersituation blev det en hel del flygning, svenskt rekord och trevlig samvaro.
Lägret började under torsdagen med nästan 3 000 meter i molnbas och stig på bortåt fem meter i sekunden. En som utnyttjade detta på bästa vis var Janne Nordh, som satte svenskt rekord på 30-mila FAI-triangel med 137 kilometer i timman.
En annan som trivdes i det fina vädret var Michael Köster:
– Det var magiskt. Jag har aldrig upplevt medelstig på 4,6 meter och obegränsat med termik. Jag fick bromsa ner mig från 2 000 meter, sa Michael exalterat.
På fredagen var vädret sämre, men under kvällen firade Janne Nordh sitt rekord med att bjuda på champagne, vilket var mycket uppskattat av deltagarna.
Under lördagen var det åter bra väder med molnbas på nästan 2 000 meter och fina stig. Dock väldigt blåsigt och turbulent, framförallt i starten med kraftig sidvind över ett skogsparti.
Söndagen inbjöd inte till flygning varför dagen ägnades åt simulatorflygning samt ett besök för fika/lunch i den närbelägna Ryggåsstugan. Börje Ragnarsson anlände med sin Dynamic och på kvällen lagade Gamzat Kamalov en mycket god köttfärssås och spagetti. Tack för det, Gamzat!
Under måndagen var vädret svagare men vi gjorde ändå ett antal starter.
På tisdagen började det mycket tveksamt med låga molnbaser och svaga stig, men sent på eftermiddagen höjde sig basen till närmare 1 700 meter och stigen var återigen starka. På kvällen var det grillning under ledning av Tomas Pyls med flera. Mycket gott.
På onsdagen var regn prognostiserat varför färden ställdes till Falun för ett besök i gruvan. Det var mycket intressant att 60 meter under markytan få höra om verksamheten som varit igång sedan 1 000-talet och lades ner 1992. En synnerligen god lunch och fika intogs i café Gjuthuset, varefter några av medlemmarna besökte gruvmuseet och några åkte till Dala museum för att se utställningen med Hagström-gitarrer.
Under torsdagen var vädret återigen åt det sämre hållet, varför flera av deltagarna valde att montera ner sina plan för att åka hem. Dock gjordes ett par starter i LS-6:an och Duo-Discusen.
Vill du se fler bilder så har vi samlat dem i ett album som du kan se här.
Totalt deltog ett drygt tiotal medlemmar i lägret som var av typen ”drop in”. Somliga var bara där några dagar, medan andra stannande från början till slut.
För en plattlandsflygare som undertecknad (och troligen flera av klubbens medlemmar) var det en omvälvande upplevelse att flyga i det synnerligen kuperade landskapet med mängder av kullar, skog, myrar och kalhyggen, men inte så rikligt förekommande landningsbara områden. Efter några flygningar började man emellertid vänja sig och med god planering går det ju bevisligen att flyga både långt och fort. Redan under lägrets gång började det pratas om att komma tillbaka nästa år.
Vi tackar de trevliga medlemmarna i Västerdalarnas Flygklubb för att vi fick låna deras klubbhus och anläggning. Tack till Börje som mest fick bogsera, och tack också till de av våra medlemmar som lagade mat.
Till sist även ett stort tack till Torbjörn Olsson, som trots att han inte ville, ändå blev något av en reseledare och skötte kontakterna med Västerdalarnas Flygklubb och samordnade boende och transporter. Som vi säger: Ett bra initiativ!