Våg över Billingen
Ännu en oförglömlig händelse i lufthavet över Västergötland. Söndagen den 29 maj 2016 hände det igen, jag lyckades med att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Förra gången var det Mösseberg som låg rätt till för den Föhnglugg och vågbildning som uppstod, lördagen den 5 januari 2008, alltså för över 7 år sedan.
Bild på molntäcket kl 19.16 den 29/5 2016.
I dag blåste det måttligt ONO, ~50 grader. Molnbas ungefär 1500 ft samt turbulent. Den här vindriktningen stämmer bra på Billingen för våg. Gluggen var som längst 18-20 km lång, från Öglunda och nästan ned till Bjurum och som bredast 4,5 km.
Där molnen nybildas och stiget är som bäst finns möjlighet att komma upp i våg.
Luften är väldigt turbulent under molntäcket med bas på ungefär 1500 ft. Jag hade inte tänkt att flyga så långt österut för klockan var över 7 på kvällen och dåligt tankad. Men så kom tanken till mig att vinden ligger rätt för Föhn på Billingen och samma turbulens under moln som 2008. Får inte missa ett sådant tillfälle, tänkte jag.
Bild på vindriktning kl 18.00.
Från Skara syns tydligt att solen skiner på Billingens västsluttning, då vet jag att moln täcket är brutet. Man får tänka till lite för det var svårfluget pga turbulens, troligtvis från marken, styra med båda händerna var att föredra. Alla som flugit i bergsterräng vet att det också är förknippat med en rotor i samband med vågflygning och den är inte att leka med. Anflygning från”rätt” håll så är det inga problem.
Då jag kommer in mot gluggen från väster, -det är här nybildning av molnen sker i en rasande fart, blir luften plötsligt helt lugn. Jag steg som en kork, från 1500 till 3000 ft på någon minut. Att det var över 5 m/s är inte alls förvånande. Strömningen är stabil då fenomenet Föhn med våg uppstår och den här kvällen var optimal.
Min tanke efter att troligen ha fått till de två filmsekvenserna var att flyga hem till Hovby och försöka få upp Litto och Dimonan i luften och kanske kunna stiga i den våg som borde finnas och som även molnet visar på en av filmerna. Dock var inte Litto så tänd på möjligheten att få flyga vid den här tiden, sent på kvällen. Rune Djärv fanns inte i närheten så det fick vara med vidare utforskning för denna gången.
Man blir verkligen exalterad av en upplevelse som denna. En möjlighet att flyga våg över slätten är för oss nästan omöjligt. Om jag nu hade satsat på att flyga upp i vågen så hade jag haft flera möjligheter att komma ner under moln på ett säkert sätt.
Bild på barometertrycket kl 18.00.
Epilog.
Jag kommer ihåg då LFK hade läger i Fagernäs, Norge under flera år. Vi flög från isen och vara nära bergsmassiven runt om. Piloter från Lidköping, ”slättflygare” flög termik och hang på dagarna så vi var helt slut framåt eftermiddag/kväll. När vi så hade flugit färdigt för dagen och började spika flygplanen, ja då kom Norrmännen och drog ut sina flygplan. Sedan flög dom våg till över 5000 meters höjd, snacka om timing och kunskap. Vi hade ju åkt till Fagernäs för att flyga våg men när den uppstod drog vi in våra flygplan.